Vaknade i morse på hotellet i Turnov och åt en rejäl och bastant frukost. De är bra på sådana här. Om det inte är buffé, så får man oftast välja mellan flera olika ”tallrikar”. ”Kalteplatte” med smörgåspålägg med skinka, medwurst, ost m.m. eller ”varmeplatte” med omelett eller äggröra. Till det finns sedan bröd, smör och marmelad och kaffe eller te. En bastant måltid man går långt på.

Vi tog en titt på torget. Köpte några färska bröd från bageriet som öppnat redan många timmar tidigare och vars disk redan var halvtom och traska iväg mot slottet Valdstejn. Visade sig vara ett litet slott med många synliga tidsepoker. Allt mellan tidig medeltid till nationalromantiskt 1800-tal. Vi överraskades av en kör i slottskapellet från 1700-talet som sjöng musik bland annat just från den epoken. Och klangen blev stundvis rent himmelsk. Under tiden passade dagens enda riktiga regnskur på att spilla ner. Då både regn och kör gjort sitt gick vi vidare mot Hruba Skala.

På de 3km som var mellan slottet Valdstejn och slottet vid Hruba Skala har jag nog oändligt många foton av stenpelarna och ravinerna och de fantastiska klippformationerna som sköt upp högt ovanför de långa smala träden som pressade sig upp nerifrån de trånga ravinerna. Vissa av stenpelarna är över 50 meter höga.

Efter att ha ätit en delikat lunch på en hotellrestaurang invid Hruba Skala slott, champinjonsoppa, färsbiff, potatismos och äppelkaka som dessert. Lyxig vandring värre det här. Nästan lite för bastant då vi ju ganska direkt skulle gå vidare och fortsätta mot borgruinen Trosky.

Leden gick genom en tät granskog med höga klippor på båda sidor, likadana som tidigare bara lite mera överväxta. Vid ett ställe gick en stig upp mellan klipporna bort från leden. Vi gick upp för att kolla vad som dolde sig där och hittade en helt magisk ravin. Nästan 100meter lång, bara en meter bred på sina ställen och höga klippväggar med fuktig grön mossa. En till otrolig upplevelse denna dag.

Så småningom nådde vi borgruinen vid Trosky, men tyvärr var den stängd. Dimman kom krypande över oss och hotade med regn, så kändes bäst att skynda vidare hit ner till campingen bara en halv kilometer längre fram. Här är vi nu. Mysigt att tälta igen. Visst kunde man hur bra som helst kunnat göra den här vandringen med betydligt lättare packning utan både tält och trangia och enbart övernattat på pensionat och hotell. Men lite intressant är det ju också att uppleva par stycken tjeckiska campingplatser. Här är fullt av folk ikväll som grillar korv och njuter av god öl.

Sista vandringsdagen imorgon. Tyvärr. Nu då kroppen på allvar börjat komma igång. Det är farligt att vandra och leva luffarliv. Enormt beroendeframkallande. Fantastisk lyx att ha en partner som också gillar det.

Annonser